Ett leende

Folk som ler hela tiden gör mig misstänksam. Vad har hon att le åt? varje dag? hela tiden?
Jag lockas snabbt till korkade orsaker som går ut på att vederbörande inte är särskilt smart eller att hon är lyckligt ovetande. Lyckligt oventande om vad? Vad är det jag vet som gör att jag inte fånler hela tiden? Är jag avundsjuk på hennes lättsinne? och isf går jag omkring med ett tungsinne? Jag blir misstänksam och en aning irriterad, varför då? Jag är inte ett dugg intresserad av henne eller hennes liv. Jag vill inte ens veta varför hon är glad. Om hon vore det lite mer lagomt, låt säga en gång i veckan eller en gång i månaden så kanske jag skulle undra varför? Nu ler hon varenda dag och hela jävla tiden. Det skulle ju kunna skapa en osäkerhet hos mig, hon har kanske en insikt som jag ännu inte har, eller kommer att få. Men då den tanken vidrörs så slås den bort lika snabbt som vissa försvinner hem från jobbet en fredags eftermiddag. Hon är helt enkelt dum, naiv och korkad. Jag ler då jag kommit överens med mig själv om att så är fallet.