På Aftonbladet kan man nominera svenska hjältar, jag antar att dom är ute efter vardagshjältar.
Vad symboliserar en sådan? En som vågar bryta en misshandel på stan? En som vågar vittna?
Kanske en hund som väcker sin husse när huset står i ljusan låga? Jag tycker att det kryllar av hjältar i min omgivning. Alla dom som orkar, dag efter dag utan att klaga på den dåliga ekonomin eller snoriga barn. Alla dom som biter ihop och tar skiten. Men å andra sidan då jag tittar efter så ser jag inte en enda hjälte. Dom flesta orkar allt det där men det är få som vågar visa civilkurage. Det är tom få som ens törs säga till på ICA att datumet på korven har gått ut, som vågra resa sig upp på föräldramötet och bryta en meningslös monolog från en annan korkad förälder. Då biter vi ihop och sparar gallan tills vi sitter i bilen på väg därifrån. Vi törs inte ens säga till vår granne öga mot öga utan sätter hellre upp annonyma lappar. Det finns ju självklart givna hjältar, de som räddar någon annans liv, de som offrar mycket av sin egen tid för att hjälpa andra mer utsatta människor, fast ibland kan även det lukta egotripp. Så vem skulle Ni nominera? Jag funderar än på om det verkligen finns någon att nominera.
tisdag 23 oktober 2007
måndag 22 oktober 2007
8 chanslösa
Jag har fått en utmaning *hmm* av Herr Sug!
Utmaningen är : “8 saker jag inte tänker ge någon chans” eller “Pfft glöm det! Inte en suck att …”
1. Någon söker! Jag kommer aldrig att ge vare sig ensamma mammor eller bönder som söker via TV en chans.
2. Facebook, kommentarer överflödiga.
3. Allt som har med Stureplan att göra.
4. Ett liv utan njutningsmedel.
5. Haggis, inälvshopkok från Skottland.
6. Strypsex, visst är jag tråkig men jag är helt enkelt för feg.
7. Telefonförsäljare, eller nasare i största allmänhet. Om jag behöver något så söker jag upp Er!!! Fatta!!!
8. Man ska tydligen skicka denna utmaning vidare men det tänker inte jag göra, vilket flera borde vara oerhört tacksamma för.
Utmaningen är : “8 saker jag inte tänker ge någon chans” eller “Pfft glöm det! Inte en suck att …”
1. Någon söker! Jag kommer aldrig att ge vare sig ensamma mammor eller bönder som söker via TV en chans.
2. Facebook, kommentarer överflödiga.
3. Allt som har med Stureplan att göra.
4. Ett liv utan njutningsmedel.
5. Haggis, inälvshopkok från Skottland.
6. Strypsex, visst är jag tråkig men jag är helt enkelt för feg.
7. Telefonförsäljare, eller nasare i största allmänhet. Om jag behöver något så söker jag upp Er!!! Fatta!!!
8. Man ska tydligen skicka denna utmaning vidare men det tänker inte jag göra, vilket flera borde vara oerhört tacksamma för.
onsdag 17 oktober 2007
Stäng mun!
Jag tycker att människor ska uttala sina åsikter, och inte bara låta dom snurra inne i sitt eget huvud. Så det är således inte det jag åsyftar då jag skriver stäng mun!
Vad är det med vissa människor som envisas med att ha sin mun öppen? Jag menar inte när dom pratar, äter eller för den delen blir förvånade. Jag menar dom som sitter med munnen öppen, går med munnen öppen och antagligen sover med munnen öppen. Jag har inte en aning om vad det beror på eller om dom är annorlunda än de som har sin mun stängd, det ser iaf väldigt fårskalligt ut. Är det ett ticks? eller går det att lära sig av med? Det kan ju vara så att jag är en av få som reagerar på detta, som får bita sig i läppen för att inte säga -STÄNG MUN!
Vad är det med vissa människor som envisas med att ha sin mun öppen? Jag menar inte när dom pratar, äter eller för den delen blir förvånade. Jag menar dom som sitter med munnen öppen, går med munnen öppen och antagligen sover med munnen öppen. Jag har inte en aning om vad det beror på eller om dom är annorlunda än de som har sin mun stängd, det ser iaf väldigt fårskalligt ut. Är det ett ticks? eller går det att lära sig av med? Det kan ju vara så att jag är en av få som reagerar på detta, som får bita sig i läppen för att inte säga -STÄNG MUN!
tisdag 9 oktober 2007
Litteraturen på Ladbrokes
Nu är det snart dags för Svenska akademien att utse årets pristagare i Litteratur. Naturligtvis är det spelbart (vad är inte det nu för tiden?)På Ladbrokes kan man spela på favoriter som Claudio Magris som ger 6 gånger pengarna. Men varför skulle någon göra det? Akademien brukar aldrig välja förhandsfavoriter, så vill man tjäna en hacka så kanske man skulle sätta lite på Bob Dylan, han ger 151 gånger pengarna. Jag har iof svårt att se att han skulle få ett sådant erkännande. Så vem hittar vi då tillräckligt långt ner i oddslistan och med en särart som kan tänkas tilltala vår Akademie. Mario Vargas Llosa ger 51 gånger pengarna men är nog lite för känd för att komma på tal. Vår egen Thomas Tranströmmer ger endast 8 gånger pengarna och Salman Rushdie ger 101 gånger pengarna. Nä jag tror jag lägger en slant på F. Sionil Jose, det verkar tillräckligt udda och ger ett odds på 101 gånger pengarna. Det kan visa sig att detta blir mer lönsamt än mitt senaste casinobesök.
tisdag 25 september 2007
Huvudstaden
I helgen som var besökte jag huvudstaden och reflekterade över följande.
- Det är omöjligt att fråga en person efter vägen eftersom alla svarar att dom bara kan tunnelbanan, vilka är det då som sitter i ALLA bilar överallt?
- Hur kan en 90g hamburgare och strips på ett Söderhak kosta 149:- och ändå gå åt som smör i solsken?
- Jag tyckte att jag bodde bra på Globen tills 10.022 females stormade byggnaden för den sk. Ladys night. Snacka om hönsgård i hotellet och till frukostbuffén.
- Stockholmarna är iaf otroligt duktiga handbollsspelare, jag säger bara Skuru.
- Jag är ett känslomässigt vrak, jag gråter för minsta lilla. När speakern ropade min dotters namn och förklarade att det var hennes 1:a 2:a 3:e 4:e mål osv. så rann tårarna och jag kunde inte prata utan att ulka. Jag grät iof också när någon annan helt okänd gjorde illa sig eller på annat sätt utmärkte sig. Jag är hyper känslig och tårarna är hela tiden på väg att rinna över.
- Det är skönt att komma hem till Norrland.
- Det är omöjligt att fråga en person efter vägen eftersom alla svarar att dom bara kan tunnelbanan, vilka är det då som sitter i ALLA bilar överallt?
- Hur kan en 90g hamburgare och strips på ett Söderhak kosta 149:- och ändå gå åt som smör i solsken?
- Jag tyckte att jag bodde bra på Globen tills 10.022 females stormade byggnaden för den sk. Ladys night. Snacka om hönsgård i hotellet och till frukostbuffén.
- Stockholmarna är iaf otroligt duktiga handbollsspelare, jag säger bara Skuru.
- Jag är ett känslomässigt vrak, jag gråter för minsta lilla. När speakern ropade min dotters namn och förklarade att det var hennes 1:a 2:a 3:e 4:e mål osv. så rann tårarna och jag kunde inte prata utan att ulka. Jag grät iof också när någon annan helt okänd gjorde illa sig eller på annat sätt utmärkte sig. Jag är hyper känslig och tårarna är hela tiden på väg att rinna över.
- Det är skönt att komma hem till Norrland.
tisdag 18 september 2007
måndag 17 september 2007
Jag ska dö
Igår då jag låg i min säng insåg jag att jag ska dö. Kanske inte idag eller imorgon, men jag kommer faktiskt att dö någon gång. Det har aldrig slagit mig så som det gjorde igår. Människor har dött runt omkring mig, inte i mängder men då och då och jag har på så sätt stiftat en viss bekantskap med döden. Är det förutbestämt när en människa ska dö? Man kan lockas till att tro det när någon överlever en bilkrock i 100km i timmen men sedan halkar på trappan hemma, slår huvudet och dör. Eller när unga människor dör och det samtidigt finns de som inte får dö när de vill. Men det är klart att det inte är så, för vem eller vad skulle bestämma det? Dessutom kan man ju välja att avbryta sitt liv för egen hand och på så vis rubba balansen, förstöra planen. Är det sent påkommet av mig att inse att jag faktiskt kommer att dö? Eller är det tidigt att vara 40 år och ha kommit till den insikten?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
