Gör vad du känner!!

Jag funderar på vad jag egentligen vill och jäklar i mig vilken oreda det blev direkt.
Är det en lyx att försöka göra det man vill? är det naivt att tro att det är svaret?

Bäst före!

Jag slår i lite mjölk i kaffet, njuter av den första koppen för dagen och går sedan ut i kontorets kök för att ta en kopp till. När jag denna gång slår lite mjölk i kaffet ser jag att det står "Bäst före 15 MAR" Hmm men det smakade helt okey, såg inte konstigt ut heller, inga klumpar i kaffet. Den andra koppen blir svart för att min hjärna inte vågade lita på mina smaklökar utan direkt klamrade sig fast vi den information som fanns på mjölkpaketet. Jag vet att jag hört att man ska lukta och känna själv när tex mjölken anses ha gått vidare. Googlade på det och fann att många med mig funderat just runt det här med "bästföredatum" på bl.a. kondomer, hjärnan, mögelost.
På bloggen Vad är grejen? funderar man även över oöppnad respektive öppnad förpackning.
Jag hittade lite mer om just mjölk på Livsmedel Sverige, där får jag veta att mjölken kan klara sig upp till två veckor vid rätt slutförvaringstemperatur och att det till slut är konsumenten som får bedöma om mjölken är drickbar eller ej efter "bästföredatum"
För övrigt så har jag en hel del andra saker i min omgivning som passerat "bästföredatum"
Ett par skor, en cupévärmare och en kollega.

Du har mail!

Det blinkar till ett litet gult kuvert längst ner till höger på skärmen.
"Du har x antal nya mail"
Det pirrar till lite, en ilning efter ryggraden. Kan det vara?

Det var:
Daytoner
Ellos
RXK Läromedel
Marias Quiz
Travelstart

Har jag någonstans någon gång sagt att jag vill ha all denna reklam? Nej! Jag vill INTE och jag gör det jag kan för att slippa, men tydligen inte nog.

Det blinkar till igen för att visa sig att ännu mer konstig reklam trillat in. Några mail som rör jobbet och en rolig (?) historia från en vän. Jag har satt en Post-it lapp precis ovanför min brevlåda på skärmen där det står "Reklam nej tack!" men det skiter dom i och precis som det är i min brevlåda hemma, den i real life, så öser det in mängder av exakt samma reklam (blad).

Jag vill ha kärleksbrev, beundrarpost, brev från vänner som vill hitta på något roligt!!!
Så nu har jag klistrat upp ännu en lapp med utförliga instruktioner om vad som får läggas i min låda, ska bli spännande att se om det hjälper.

Surkärring!

Idag är jag grinig! Jag är trött och uppgiven. Varenda människa pratar om ljuset, solen och den stundande våren. Hur gott det gör dom och hur glada alla människor är, visst men inte jag.
Det känns som om jag sitter fast i en rävsax och jag är inte dummare än att jag vet vem som lagt ut detta hemska vapen. I vanlig ordning så finns det ingen annan att skylla på än mig själv, det är synd. Jag har så många fina haranger av skällsord på lager. Med det humör jag besitter idag skulle jag lätt kunna krossa vem som helst vokabulärt, men det känns lite löjligt att ge sig på mig själv. Dagen är inte slut än, kanske tar jag och skäller ut mig själv innan kvällen eller så rinner grinigheten av mig, eller ännu sämre sparas på hög till en annan dag.

Slutspelsfeber

Det är något speciellt med hockeyslutspel. Jag själv är lagomt intresserad och har inget favoritlag även om jag tycker att det är roligt då de norrländska lagen gör bra ifrån sig. Ja sen vill jag inte att det ska gå bra för Djurgården eller Brynäs, men annars kan jag lungt luta mig tillbaks i soffan och följa uppgörelsen. Nu står det 2-2 i matcher mellan Modo och Timrå och det finns en nerv som nästan känns hemma i soffan. Jag får helt plötsligt både 2 och 3 sms om hur Timrå dängde upp Modo senast, fast jag inte håller på något av lagen. Nu har jag iof en son som håller på Modo men jag tycker ändå att det inte är någon anledning till att blanda in mig i "kriget" Mitt måttliga intresse av hockey uppvägs av mitt intresse för fotboll och jag kan därför ha viss förståelse för att man kan bete sig underligt under vissa sportsliga händelser. Jag var själv ner till Rålambshovsparken 1994 för att ta emot hjältarna efter VM-bronset i USA, och jag sjöng precis som alla andra "VM Guld, VM Guld" fast vi bara kom trea. Det är ju underligt, lika underligt som namnet på parken, Rålambshov???? Hade han talfel han som skulle namnge denna park? Är det någon som känner till historian bakom namnet så skulle jag bli väldigt glad om ni kunde dela med er.

Valmöjligheter

Att kunna välja räknas som frihet. Ibland undrar jag hur fri vi egentligen är? det känns som om hela livet består av val. Vissa viktigare än andra men även de mindre viktiga upptar tid och kan leda till frustration. Jag måste ta ställning till vilket elbolag jag vill ha, vilken pensionsförsäkring och vilken fond jag ska placera mina pengar i. Det här är ju rätt viktiga val, jag vill ju naturligtvis ha den billigaste försäkringen som ger mest avkastning. Den finns sidor på internet som är till för att hjälpa oss att jämföra och därmed komma fram till rätt beslut. Alla dom här valen tar en jäkla massa tid och ibland känns det som om jag skulle ha stor nytta av en konsult som gjorde alla dessa val åt mig. Någon som valde teleoperatör, elbolag, försäkringsbolag. Konsulten skulle också välja vilka av byxorna jag ska köpa samt ta ifrån mig ångesten som kommer då jag besöker en pizzeria. 68 olika pizzor??? Jag kommer ihåg då vi fick våran första pizzeria i stan. Här fanns Vesuvio, Opera, Cappricciosa, Quatro stagioni, Bolognese och Calzone. Valet blev enkelt även om det fanns några fler varianter än de jag nyss räknat upp.
Vi vill ha friheten att kunna välja men jag är övertygad om att i vissa fall skulle vi må bättre om vi slapp göra vissa val. Vi har kommit en bra bit på vägen, från statlig monopol till valfrihet i tex elfrågan. Vi kan idag välja vilken leverantör vi vill ha men jag har ändå en känsla av att om man inte har det som heltidssysselsättning så är man rätt lurad ändå. Både på friheten och på bästa köp.

Utmanad

Jag har blivit utmanad i något som cirkulerar som ett virus i bloggvärlden just nu. Man ska tydligen skriva ner 6 underliga saker om sig själv i sin blogg och sen utmana 6 andra bloggare att göra detsamma. Jag tänker inte göra det, sorry Rigg!
Det är inte att jag inte kan avslöja konstiga saker om mig själv, det finns massor. Det är inte heller det att jag inte har någon att skicka utmaningen vidare till. Det finns ju tusentals om man inte måste känna dom, precis som i vanliga kedjebrev. Det är där skon klämmer!!
I dont like!