Ett välordnat kaos

Mitt liv består av välordnade högar och en mängd listor. Jag anses nog ha rätt bra koll av min omgivning. Det skrämmer mig. Högarna och listorna symboliser ju tvärtom. Mitt inre kaos får inte nå ut så därför har jag en yttre ordning, mest för syn skull antar jag.
Jag kan vara grymt effektiv och skulle med lite välvilja lätt kunna effektivisera bort mig själv från en mängd uppdrag. Några gånger i livet har jag stannat upp, samlat alla bollarna i en hink och sagt att från och med nu räcker det med två bollar i luften samtidigt. Det har varit skönt! Av farten har jag sedan av någon anledning själv smygit in den ena bollen efter den andra och med förvånad min stått och jonglerat 8 bollar som direkt från Cirkus Scott.
Jag har nu äntligen accepterat att jag (denna upplaga) fungerar så här och jag tänker inte göra våld på en konstruktion jag haft så svårt att lära mig förstå. Jag har lärt mig vart off-knappen sitter och jag törs använda den, och varför skulle jag inte våga det? Jag är ju lika lättstartad som en duracellkanin.

Planering

Livet blir inte alltid riktigt som man har tänkt sig, eller nästan aldrig faktiskt. Så varför planerar man stora saker egentligen? Någon ringde på dörren och ville låna telefon och vips så var jag i Paris. Jag liftade med en sjöman och sommaren efter odlade jag "kål" på en arrenderad åker. Jag följde med en kärlekskrank vännina till Aten, hon for hem och jag blev kvar. Istället för att jobba på fabriken satt jag på Atens barer och caféer och samtalade om livet. Jag undrar vilka planer jag hade då? Vad jag tyckte om livet som just hade börjat för min del.
När jag tänker tillbaks så har jag nog inte planerat så noga, det känns så men det har nog mer varit bananskal mest hela tiden. Jag undrar om det sett annorlunda ut om jag haft en plan som jag följt till punkt och pricka. Troligtvis men knappast bättre.
Jag känner mig nyfiken på nästa oplanerade steg i mitt liv, även om jag egentligen borde göra en grovplanering. Jag vet att det finns steg jag måste ta, dom ska jag hålla mig till men resten får bli som det blir. Det är synd att det är så lite bananskal i farten bara.

Ett glas vin

Om du skulle få för dig att öppna en restaurang eller om du redan kanske äger en sylta. Dina gäster vill nu ha ett glas vin till biffen eller en stor stark till gulachen, strålande tänker du och kollar redan nästa dag upp vad som gäller.

Ansökan ska skickas in med 19 bilagor, jo det är sant 19 bilagor som styrker allt ifrån att du är svensk medborgare till besiktningsprotokoll från räddningstjänsten. Innan du skickar in din ansökan gör du klokast i att prata med hälsovårdsmyndigheten som ska godkänna lokalerna. Dom vill ha tvättställ och vatten på fler platser än det finns, vilket fick mig att föreslå Lundby tvättställ. När ansökan och alla bilagor är sammanställda så ska det skickas in till alkoholenheten samtidigt som du ska betala 7.600:- för att ens få den behandlad. Skulle du dessutom få ett nej så är det bara att betala samma summa en gång till vid nästa ansökningstillfälle. Du ska också gå kurs i alkoholhantering, det som jag tyckte jag var så bra på. Den kursen kostar också pengar och sedan ska du betala in olika avgifter varje år, om du nu får något tillstånd.

Mycket väsen för ett glas vin och jag funderar genast på om det bara är i Sverige vi super så kontrollerat?

Dunka Dunka

I helgen var det fest. Två som fyllde år hade hyrt Pipeline och dagen till ära så återförenades Dunka Dunka. Jag tänkte att detta får jag bara inte missa och tog med mig mina två (snart) 16-åringar i tron om att dom skulle gilla det. Båda deras morbröder var med i bandet och bara det skulle ju göra att dom skulle tycka att det var fräckt.

Det var inte förrän efteråt jag reflekterade över hur fräckt jag själv skulle tyckt att det varit att följa med min mamma på en "minnenas serenad"

Jag hade iaf grymt roligt och jag tror att mina barn iaf fick med sig någonting positivt, det finns fler vuxna som dansar lika galet (löjligt?) som deras mamma.

Arbetslust

En stor kopp kaffe
Ordna jobbet i högar
En till kopp kaffe
Läsa mail
Telefonsamtal
Prioritera om högarna
Kaffe
Läsa tidningen en gång till, noga
Lunch
Inser att jag måste göra det här idag
Kaffe
Besök
Fingra på en pärm
Kaffe
Kan göras imorgon, lördag iof
Men det kan göras imorgon

Svinsemester

Nu är det kallt, svinkallt. Minus 20 och jag försöker förstå varför vi bara går på? Vi går ut, startar vår iskalla bilar och åker iväg till våra jobb. Vi huttrar och snorar och alla har vi om inte röda ansikten så röda näsor. Det är inte på sommaren man ska förbruka alla sina semesterdagar, man ska ha några kvar till svindagarna. Ligga i soffan under filten, dricka varma drycker beställa hem mat av de stackars satar som inte har några semesterdagar kvar.
Känner mig först gnällig då jag ser genomåkningen av störtloppet för damer. Minus 20 grader i hundra km i timmen, vad motsvarar det för kyla? Men jag inser ganska snart att dom valt det själv, precis som jag valde att inte ta semester idag.

Besiktning

Så var det dags, bilen skulle in på sin årliga besiktning. Jag hade absolut inga onda föraningar och blev nästan stött då en vän till mig igår frågade -Går den igenom då?
På plats körde jag in bilen och istället för att stå och hänga över axeln på besiktningsmannen (det brukar jag göra) så gick jag och tog en kopp kaffe vid deras betjäningsdisk.
Där satt två män och en kvinna som väntade på sina bilar och jag lyssnade intresserat på deras domar, en efter en.
- Ja du måste byta spindelleden (något med en spindel var det iaf)
- Bromsarna är helt slut, ombesiktning om 2 månader.
- Karborator-tunnel-kollifjoxen sjunger på sista versen
Jag log och sneglade bort på min bil som nu var upphissad, tänkte att min bil har inga fel.
Min bil var upphissad länge, ovanligt länge och nu var det två besiktningsmän som stog och samtalade om något. Den ena gick iväg och jag tänkte att nu hissas min bil ner snart, men nej den andra besiktningsmannen gick också iväg och där hängde min bil ensam uppe i luften.
Nu började hjärnan tänka tusenlappar, vad kan det vara för fel? något svåruttalat ord med minst ett X i har brakat ihop, körförbud?
Bilen kom iaf ner och besiktningsmannen försvann på en provtur. Jag borde hängt han över axeln ändå, visat min totala dumhet inför bilar och berömt honom som kunde så mycket.
Han kom tillbaks och jag betalade, väntade, väntade.
- Här! sa han och pekade på besiktningsprotokollet som legat på disken en stund.
- Jaha okey vad ska jag göra?
- Tja jag tycker att du kan köra härifrån, sa han och log.
Inte en anmärkning, inte en enda! Jag visste att jag kunde lita på min bil, jag kände mig minst 3.000 kronor rikare då jag for därifrån.