Hmm

Varför ändras månaderna här till höger hela tiden från svenska till spanska eller engelska???

En slumrande surkärring

Utanför mitt kontor finns ett antal parkeringsplatser som tillhör vårt företag. Det är endast där behöriga personer får parkera. Det finns skyltar som informerar om detta samt skyltar om att det är förbjudet att parkera i området direkt intill. Nu tillämpas vild parkering av kreti och pleti (personer utan behörighet) och skyltarna som talar om att det är förbjudet måste vara de mest ignorerade trafikskyltarna i norra hemisfären. Jag känner hur en slumrande surkärring vaknar i mig, jag brukade inte bry mig men nu skulle jag lätt kunna slänga ur mig en surkärringsharang då jag med nöd och näppe lyckas backa ut bilen från min parkering utan att krocka kretis folkabuss.
Att den slumrande surkärring vaknat bevisades även i helgen då jag barskt sa åt ett barn att stänga dörren (ungen sprang ut och in hela tiden och stängde den aldrig med följd att isande vindar drog in över min rygg). Barnet ifråga slutade att springa ut och in och sprang istället till sin mor och far som inte ägnat ungen en sekund av uppmärksamhet innan, men nu gav mig sura blickar.
Det skiter jag fullständigt i och Harald applåderade min inställning för första gången!

Alice och samerna

Jag läste en intervju i aftonbladet med Alice Timander i helgen. Rubriken handlade om att ha sex i 90-års åldern men intervjun handlade mer om hennes 3 spruckna äktenskap. På sidan av intervjun fick man se hur en dag i Alice liv såg ut. Hemtjänsten dök upp men jämna mellan rum och vid 14.00 satt hon på sin TV. Nu är det så att Alice är väldigt besviken på utbudet som till större del handlar om samer och snö, inte bara just denna dag utan alltid enligt Alice. Jag skrattade högt då jag läste detta och undrade vilka kanaler människan egentligen har? Men så här efteråt tycker jag nog mest att det är tragiskt. Visst, hon vill själv synas i media och det är ju det som varit hennes grej men borde man inte fundera lite innan man publicerar en sådan intervju. Jag kan inte säga med säkerhet att hon är gaggig men efter hennes uttalanden i intervjun så blir jag bara beklämd.

Harald säger..

Jag kan inte komma ihåg att jag hade någon låtsas kompis när jag var liten, hade kanske fullt upp ändå eller så var jag kanske fantasilös. Min dotter hade en påhittad vän som hette Olsson (av alla namn). Olsson låg ofta bakom sådant som hon själv inte kunde stå för och hon sa att Olsson var en liten flicka. Jag tyckte alltid att Olsson lät som en vuxen person med dåligt omdöme. Jag har funderat lite på Olsson och alla andra låtsas personer som barn diktar upp och kommit fram till att det inte bara är barnsligt fantasifullt utan genialiskt. Jag har därför skaffat mig en sådan vän, han heter Harald (av alla namn). På Harald kan jag skylla ogenomtänkta uttalanden, sådant som man som vuxen inte kan skylla på någon existerande person eller är villig att stå för själv.

Harald har redan börjat ta rätt stor plats och tycker att jag aldrig gör något roligt, att jag bara jobbar och är vuxet tråkig. Han har tom hotat att skaffa en annan mänsklig kompis om jag inte skärper till mig. Han tycker att mitt bloggande är patetiskt och tjatar om att få skriva ett inlägg eller två, jag har sagt att jag ska tänka på saken och varnar Er nu alltså för att Harald kan komma att skriva ansvarslösa uttalanden här framöver.

Ha det bra eller som Harald alltid säger:
- Skärp dig! (Er!)

Morgonstund...

Klockan behöver aldrig ringa hemma hos mig, jag vaknar alltid före. Långt före och skulle jag inte göra det så har jag en som voffar försiktigt men envist tills jag öppnar ögonen. Jag är ofta dödstrött på kvällen men sover lite och oroligt om nätterna. Jag misstänker att allt hänger ihop. Jag tillbringar för närvarande onyttigt mycket tid till arbete och säger glatt till alla varnande pekfingrar att det är ju åt mig själv jag jobbar och med tiden så ska det lugna ner sig. Mitt sociala liv är hopplöst obefintligt så när som på några kollegor och mina drömmar handlar om lite lugn och ro i ett bad med ett glas vin, eller några timmars konversation med en trevlig icke kollega. Jag var till tandhyginisten i måndags, hon ville mena att jag var en aning annorlunda eftersom jag somnade då hon rotade runt bland mina tänder. Hon sa att nästan alla tycker att det här är väldigt obehagligt men du sover dig igenom behandlingen och låter mig i princip göra vad som helst med dig. Det i sig är ju lite skrämmande, att jag kan sova då någon gör obehagliga saker med mig.
Varje morgon då jag åker till jobbet då endast några få arbetare med konstiga arbetstider är vaken så känner jag mig rik och tillfreds, inte över att jag har ett jobb utan bara därför att. Mina sinnen är på topp då, jag kan höra ljud som jag definitivt inte skulle höra på eftermiddagen och jag noterar saker som annars med all säkerhet skulle gå mig förbi. Jag tror i mina tankar att jag skulle må bra av en dygnsförskjutning, fast det skulle nog bli rätt ensamt. Alla jag känner gillar att sova länge på morgonen. Antagligen så funderas det för mycket på triviala ting då jag istället bara borde åka med och verkligen ta till mig det jag redan vet. Jag vet på ett ungefär hur länge det är tänkt att jag ska vara här, jag vet att det kan ändras i ett ögonblick och jag vet att jag skulle fylla mina dagar med helt andra saker om jag bara kunde greppa och förstå fakta.

Supermulle

Jag blev hämtad på jobbet av mina kollegor. Nu skulle det firas och vi brukar utsätta födelsedagsbarn för deras fobier. Någon har fått suttit som kartläsare i en rallybil en annan har fått rida med akuten som slutstation, vilket iof var en rätt skön omväg för personen i fråga eftersom det vankades morfin. Jag grunnade ett tag på vad jag själv skulle utsättas för och insåg rätt snabbt att det inte var bungyjump från Alnöbron (TACK!) Kläderna som jag var tvungen att sätta på mig gav mig en hint om vildmarksäventyr. Visst! jag hatar husvagnar och campingplatser och hade jag varit tvungen att genomlida något sådant så hade dom träffat rätt gällande fobier. Nu fick jag istället paddla kanot, övernatta i militärtält och leka vildmarksmänniska. Det var kallt men inte olidligt, brasan och vissa procenthaltiga drycker höll oss vid gott humör. Det tävlades i grenar a la scouterna och jag tilldelades diplom som bevisar att jag är en auktoriserad supermulle. Det är inte bara svårt för mina nära att tro, det är även svårt för mig att ta till mig. Om dom bytt ut e i super till a så hade det varit enklare att tro.

Det var i alla fall en trevlig upplevelse och jag tackar alla inblandade, sneglar på diplomet och undrar om jag kanske inte är så betong och asfalt när allt kommer omkring.

Suger!

Hur kan någon längta efter E-Types nya singel?
Vem ska man suga av för att dom ska sluta spela Marie Linberg i radion?

Begrip!
Fatta!
Inse!
Förstå!
Hajja!