Svinsemester

Nu är det kallt, svinkallt. Minus 20 och jag försöker förstå varför vi bara går på? Vi går ut, startar vår iskalla bilar och åker iväg till våra jobb. Vi huttrar och snorar och alla har vi om inte röda ansikten så röda näsor. Det är inte på sommaren man ska förbruka alla sina semesterdagar, man ska ha några kvar till svindagarna. Ligga i soffan under filten, dricka varma drycker beställa hem mat av de stackars satar som inte har några semesterdagar kvar.
Känner mig först gnällig då jag ser genomåkningen av störtloppet för damer. Minus 20 grader i hundra km i timmen, vad motsvarar det för kyla? Men jag inser ganska snart att dom valt det själv, precis som jag valde att inte ta semester idag.

Vintertrött

Jag vet inte om det var snöstormen i Katrineholm som bidrog till min eländiga förkylning eller om det beror på att jag inte hörsammar kroppens signaler. Kanske har någon nyst på mig eller har jag tagit i ett handtag med rester av snor? Förkyld är jag definitivt. Någon sa att man ska lägga en vitlöksklyfta i varje yllesocka och sova med detta arrangemang, jag har inte testat så jag vet inte om det fungerar. Tipsen är många och gamla mer eller mindre beprövade huskurer dyker upp. Min favorit är dock whisky och bastu, då har man ju i alla fall lite roligt. Nu har jag ingen bastu och att införskaffa whisky känns som ett lite för stort projekt idag. Det sägs att när man snorar som mest så är kroppens försvar mest aktivt, det betyder att jag måste vara väldigt nära att tillfriskna. Läs gärna om bieffekterna av att vara förkyld på Bloggfrossa där jag för övrigt också kan rekommendera "Euroshopper is not the shit"

Det är kallt och huden protesterar, blir torr och får en inte alls för levande färg. Snor rinner och jag har nyst 24 ggr redan (Jag har räknat). Håret skulle definitivt behöva en tillsyn och garderoben är helt ute eller på något annat sätt fel. Jag är egentligen helt fel, men jag drar halsduken runt huvudet och mår ovanligt bra för att befinna mig i januari.
Jag fick en liten kick av Marc Levengod som gästade "Ett herrans liv" igår. Det var skönt att se Filip och Fredrik tystna av förundran, jag själv förundrades också. Kan man vara så genuint lycklig som Marc utger sig för att vara?

Vintern har all rätt..

Igår skrev jag att jag gärna hade behållit de gröna gräsmattorna, idag har jag ändrat mig. Det är ju så här det ska vara, det här är det friska och naturliga. På vintern ska det vara snö och kallt iaf om man bor i Norrland. Jag är absolut ingen vintermänniska och har en blodgrupp som bevisar det, dessutom kan jag inte få vinterkräksjuka vilket bara är ytterligare ett bevis för detta. Mina vinterminnen består av:

• Snedåkta skridskor (begagnade)
• Ingen slalomutrustning (fanns inte pengar till det)
• Längdskidor med tjocka lager snö under
• Blöta vantar och frysna apelsiner
• Skinn på chokladen

Visst har jag några trevliga minnen också:

• Pimpelfiske med pappa
• Snöbollskrig
• Pulkaåkning
• Snölyktor

Men i det stora hela så är vintern inte min grej, men jag förstår att den bör få finnas i full kraft och jag vill att den ska göra det. Så idag sladdar jag vidare med Forden och njuter av att alla står vi lika inför vädret och dess makt. Det var länge sedan jag gjorde en snöängel, kanske ska prova det ikväll.

Så kom snön...

Så kom då vintern till Norrland och Sundsvall. Visst är gatan där jag bor vacker men ärligt hade jag nog kunnat fortsatt med gröna gräsmattor. Idag har jag fastnat med bilen 3 ggr i två snödrivor och en backe. Jag har inte svurit en enda gång, inte muttrat bara noterat doften från brända lameller och varit helt lugn. Jag mötte två skidåkare mitt inne i stan och kände mig som en idiot då jag själv slirade runt i en bil med dåliga vinterdäck. Jag kan faktiskt känna en viss glädje med alla er som längtat efter snön, ni som älskar att ränna runt i spåret eller störta ner för backar. Själv så njuter jag av vintern med ett glas rött vin, en bra bok och igensnöade fönster (nu ser man inte hur skitiga dom är). Södra Sverige håller i hatten och jag har faktiskt varit med om liknande styrkor på Skottlands västkust där en vän till mig blåste omkull.

Sundsvall 2007-01-14, fotografen är min dotter.