Jag tänkte att jag skulle vila mig ett slag, ta det lungt och inte känna vare sig måsten eller annat. Och oj vad skönt det var! Men nu är det dags att kliva upp från den mentala kudden annars lär jag försvinna in i kuddens mönster för alltid.
Man brukar säga att man ska göra det man är bra på.
Jag är bra på:
- att vila
- att softa
- att säga nej
Slutsatsen blir en ny människa, en utvilad som säger nej. Får väl försöka se till så att inte det också går till överdrift, någonstans måste man säga ja!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Nämen, där är du ju! Du har varit saknad.
Hej igen!
Skicka en kommentar