Det är min uppfattning. Och jag delar den.
Alf Svensson
Thank you for the mess.
Den norske stadsministern Kjell Magne Bondevik efter en gudstjänst
Alla borde ha råd att plastikoperera sig.
Fotomodellen Beverly Johnson
Om det är något jag lärt mig från rockvärlden så är det att kommunicera.
Yoko Ono (Yeah sure!)
Uppriktigt sagt så är lärare den enda yrkesgrupp som undervisar våra barn.
George W. Bush
fredag 19 januari 2007
torsdag 18 januari 2007
Kvinnan var lyckligare förr
Ja jag menar det och observera att jag faktiskt är kvinna själv. Kvinnan var lyckligare förr då hon visste sin plats. Då hon hade att välja mellan tvättstugan eller spisen. Hon var mycket lugnare och mer harmonisk då. Idag stressar hon runt som ett skållat troll och säger sig vara förfördelad gentemot mannen och i vissa grova fall förnedrad. Hon har skaffat sig en karriär, välartade barn som hon inte har tid med, intressant hobby som hon egentligen tycker är urtrist, sliter timmar på gym för att se ut som någon yngre mediababe.
Men vem tackar henne för det? Inte någon, detta gör henne bitter och resultatet blir gnällig kärring som anklagar mannen för diverse olater. Hon känner sig förnedrad när hon inser hur mycket pengar hon lägger på anti-rynk smörja och annat dravel, men istället för att erkänna att valet faktiskt är hennes eget lägger hon skulden på mannen.
Mina väninnor får ett konstigt uttryck i sina små anti-rynk ansikten då jag lägger fram mina åsikter i detta ämne. Snabba som kobror hugger dom till och menar att även jag är ute på den självförnedrande stigen, visst jag erkänner, det är svårt att leva som man lär. Men jag vidhåller att kvinnan var lyckligare förr, detta gäller även mannen vilken jag anser är den mest förnedrade av de två könen i dagsläget.
Mannen har blivit en tassande mes, som stryker omkring kvinnan med en inställsam min. Här är nivån långt ifrån jämställd, allt är på kvinnans villkor. Hon plockar upp honom, trasar sönder alla hans värderingar och packar om honom till en lallande jasägare.
Är det här jämnlikhet? Då vill jag ingen ha. Är det dessa roller vi ger oss själva? Varför inte inse att vi faktiskt är hyfsat olika och nöja oss med att vi åtminstone är av samma art vilket gör att vi kan ha en hel del kul ihop.
Vad säger alla experter nu? Vad säger Annica Dahlström?
Men vem tackar henne för det? Inte någon, detta gör henne bitter och resultatet blir gnällig kärring som anklagar mannen för diverse olater. Hon känner sig förnedrad när hon inser hur mycket pengar hon lägger på anti-rynk smörja och annat dravel, men istället för att erkänna att valet faktiskt är hennes eget lägger hon skulden på mannen.
Mina väninnor får ett konstigt uttryck i sina små anti-rynk ansikten då jag lägger fram mina åsikter i detta ämne. Snabba som kobror hugger dom till och menar att även jag är ute på den självförnedrande stigen, visst jag erkänner, det är svårt att leva som man lär. Men jag vidhåller att kvinnan var lyckligare förr, detta gäller även mannen vilken jag anser är den mest förnedrade av de två könen i dagsläget.
Mannen har blivit en tassande mes, som stryker omkring kvinnan med en inställsam min. Här är nivån långt ifrån jämställd, allt är på kvinnans villkor. Hon plockar upp honom, trasar sönder alla hans värderingar och packar om honom till en lallande jasägare.
Är det här jämnlikhet? Då vill jag ingen ha. Är det dessa roller vi ger oss själva? Varför inte inse att vi faktiskt är hyfsat olika och nöja oss med att vi åtminstone är av samma art vilket gör att vi kan ha en hel del kul ihop.
Vad säger alla experter nu? Vad säger Annica Dahlström?
Formulär 1a Dejt
Du har varit på dejt eller kanske blivit uppraggad på krogen och hamnat på ett ställe du inte bör vara på eller för all del trivs att vara på. Du vaknar med något i munnen som efter en stund visar sig vara din tunga men som är förvillande lik en barkbit. Huvudet dunkar och du försöker samla tankarna, ställa de rätta frågorna till dig själv men du inser att det enda du kan göra är att öppna ögonen och se din verklighet just denna morgon. Här kan historien ta flera olika vägar, du kan gilla vad du ser och tycka om att vakna där trots tungan och huvudet. Du kan också känna en stark längtan av att komma därifrån och lillhjärnan som fortfarande är aktiv efter natten kommer upp med den ena korkade anledningen efter den andra om varför du måste gå därifrån omgående. Ingen av dessa ursäkter är trovärdiga men det tillhör leken på någotvis och accepteras av alla inblandade.
Just här i historien borde Formulär 1a komma in i bilden, du får fylla i ett formulär väldigt likt de du får fylla i efter utlandssemestern eller på hotellet. Här kommer inte bara den du är hos utan även du att få svar på en massa saker direkt?
Just här i historien borde Formulär 1a komma in i bilden, du får fylla i ett formulär väldigt likt de du får fylla i efter utlandssemestern eller på hotellet. Här kommer inte bara den du är hos utan även du att få svar på en massa saker direkt?
Naturligtvis så kan ju frågorna vara av annan karaktär än de här, allt för att underlätta singellivet en aning och varför inte? Vi effektiviserar det mesta så varför inte underlätta lite i one-night-stand träsket.
onsdag 17 januari 2007
Ernst Kirchsteigers bästa citat!
1: Här sitter jag och känner in rummet.
2: Åh, kära nån, vilken dag. Jag är så full av intryck.
3: Det här med att sitta så här och tälja, det är någonting jag tycker är väldigt skönt.
4: Färgen får det att brumma som en liten humla i mitt bröst.
5: Det här fönstret ger väldigt skön kontakt mellan ute och inne. Det är som om att ute och inne vill varandra någonting.
6: Jag har mött libbstickor som tittat mig i ögonen.
7: Det blir som ett vattenfall av ek.
8: Jag är nog den som gett plexiglaset ett ansikte.
9: Man känner aldrig sig så rik som när man plockar ut färskt bröd ur ugnen.
10: Se så vackert stenen tar emot oljan
11: Staffan, kan inte jag få testa att slamma? Det ser så himla kul ut.
12: När en katt ligger och sover i ett rum finns det inte mycket mer för en inredare att göra där.
13: Man blir lite varm i hjärtat när man sitter framför ett så här gammalt hus.
14: Här kommer huset att trivas bra, här kommer jag att trivas bra. Och vad kan det bli då? Jo, bara bra.
15: Färgen är som en mogen äldre kvinna som klarar sig på egen hand.
16: Hjärta, hjärna, i nån skön förening där.
17: Först kramar jag alla i familjen – sedan ställer jag mig vid spisen.
2: Åh, kära nån, vilken dag. Jag är så full av intryck.
3: Det här med att sitta så här och tälja, det är någonting jag tycker är väldigt skönt.
4: Färgen får det att brumma som en liten humla i mitt bröst.
5: Det här fönstret ger väldigt skön kontakt mellan ute och inne. Det är som om att ute och inne vill varandra någonting.
6: Jag har mött libbstickor som tittat mig i ögonen.
7: Det blir som ett vattenfall av ek.
8: Jag är nog den som gett plexiglaset ett ansikte.
9: Man känner aldrig sig så rik som när man plockar ut färskt bröd ur ugnen.
10: Se så vackert stenen tar emot oljan
11: Staffan, kan inte jag få testa att slamma? Det ser så himla kul ut.
12: När en katt ligger och sover i ett rum finns det inte mycket mer för en inredare att göra där.
13: Man blir lite varm i hjärtat när man sitter framför ett så här gammalt hus.
14: Här kommer huset att trivas bra, här kommer jag att trivas bra. Och vad kan det bli då? Jo, bara bra.
15: Färgen är som en mogen äldre kvinna som klarar sig på egen hand.
16: Hjärta, hjärna, i nån skön förening där.
17: Först kramar jag alla i familjen – sedan ställer jag mig vid spisen.
tisdag 16 januari 2007
Dagdrömmar
Jag lyckades koncentrera mig i 18 minuter, jag lyssnade och reflekterade över vad de andra mötesdeltagarna sa. Jag kommenterade själv en punkt och fick både medhåll och vissa frågor.
Mötet varade i nästan en timme, vad jag gjorde de övriga 40 minuterna vet jag inte. Jag hade ingen penna så jag varken noterade eller kladdade. Jag snurrade nog en hel del kaffekopp och drömde mig bort. Hur kan jag veta att jag behöll koncentrationen i 18 minuter? klockan var 18 minuter över tolv då jag tittade upp och undrade om inte dagen kunde gå lite fortare. Efter det så var jag inte där längre. Jag var i historien och tänkte OM, jag var i framtiden och tänkte OM. Jag var i tankar som kändes viktigare och mer angenäma än ett delägarmöte.
Drömmar kan vara förädiska men på samma gång nödvändiga. Jag har insett att jag vissa dagar behöver lura mig själv, locka mig själv. Förnuftet kan sedan flina lite hånfullt åt mig och anklaga mig för naiva dagdrömmar. Visst, jag erkänner men bryr jag mig? knappast för jag fortsätter att drömma.
Mötet varade i nästan en timme, vad jag gjorde de övriga 40 minuterna vet jag inte. Jag hade ingen penna så jag varken noterade eller kladdade. Jag snurrade nog en hel del kaffekopp och drömde mig bort. Hur kan jag veta att jag behöll koncentrationen i 18 minuter? klockan var 18 minuter över tolv då jag tittade upp och undrade om inte dagen kunde gå lite fortare. Efter det så var jag inte där längre. Jag var i historien och tänkte OM, jag var i framtiden och tänkte OM. Jag var i tankar som kändes viktigare och mer angenäma än ett delägarmöte.
Drömmar kan vara förädiska men på samma gång nödvändiga. Jag har insett att jag vissa dagar behöver lura mig själv, locka mig själv. Förnuftet kan sedan flina lite hånfullt åt mig och anklaga mig för naiva dagdrömmar. Visst, jag erkänner men bryr jag mig? knappast för jag fortsätter att drömma.
Macken
Jag visste inte hur jag skulle göra för att få in bensinen i bensinpumparna, jag och min vän bar hundratals bensindunkar fram till pumparna men ingen av oss lyckades komma på hur vi skulle fylla pumparna. Imorgon ska vi öppna macken och vi har ingen bensin i pumparna. Inne på macken är allt smutsigt och oljigt. Massor av kartonger med prylar ingen av oss har en aning om vad det är och vad vi kan tänkas ta betalt för dom. Min vän kommer fram till mig och visar mig sina händer, hon gråter. Dom är full av rost, olja och blod.
Jag går ut och ser hur mackskylten hänger snett och att bara en lampa lyser, den blinkar till ibland och jag förstår att den kommer också att slockna snart. Hjärtat klappar hårt i mitt bröst och jag känner hur stressen tar ett kraftigt tag om mig, jag mår illa. Jag säger till mig själv flera gånger att vi kan omöjligt öppna imorgon. Jag sitter plötsligt i min säng, svettig och panikslagen och funderar på att ringa min vän och säga att vi måste skjuta på öppningen, då en inre röst säger: Du har ingen mack! Fan vad gott jag sov sedan.
Jag går ut och ser hur mackskylten hänger snett och att bara en lampa lyser, den blinkar till ibland och jag förstår att den kommer också att slockna snart. Hjärtat klappar hårt i mitt bröst och jag känner hur stressen tar ett kraftigt tag om mig, jag mår illa. Jag säger till mig själv flera gånger att vi kan omöjligt öppna imorgon. Jag sitter plötsligt i min säng, svettig och panikslagen och funderar på att ringa min vän och säga att vi måste skjuta på öppningen, då en inre röst säger: Du har ingen mack! Fan vad gott jag sov sedan.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
